Du krävs för förhör via brev, telefon eller SMS. Kontakta polisen så snart som möjligt om du inte kan närvara vid den tid som anges i anmälan. Om det är svårt för dig att komma dit eller om ett samtal skickas till dig två gånger utan att kontakta dig kan du hämtas av poliser.
Vad händer under förhandlingen? Under förhandlingen kommer polisen att verifiera din identitet och du kommer att veta vad du är misstänkt för. Du får möjlighet att lämna din berättelse och din inställning till vad du misstänks för. Du behöver inte heller kommentera händelsen. Du har rätt att be en advokat att delta i förhandlingen. Tingsrätten prövar om du har rätt till en offentlig försvarare.
Beroende på bland annat din inkomst och omständigheterna kring brottet kan staten vara ansvarig för kostnaden för din försvarsadvokat. Om du berövas din frihet har du i de flesta fall en offentlig försvarare tilldelad dig.
Är du under 18 år och misstänkt för brott? Om du är under 18 år måste vårdnadshavaren vanligtvis meddelas och även kalla till förhandling. I vissa fall kan socialtjänsten också vara involverad i förhandlingen. Ung och misstänkt för gripande av brott i vissa fall kan åklagare besluta att du ska gripas efter förhandlingen. De omständigheter som leder till en arrestering är till exempel att det finns en risk att du kan komplicera brottsutredningen på något sätt, om du är fri finns det en risk att du begår nya brott eller att du lämnar landet.
Som arresterad skyddas din integritet av våra sekretesslagar. Förutom din advokat finns det ingen rätt att veta var du är. Men om du vill kan du vanligtvis kunna kontakta dina släktingar och din arbetsgivare, på egen hand eller genom polisen, beroende på orsakerna till att du berövas din frihet. Begränsningar under din frihetsberövande om det finns risk för att du kan störa förundersökningen kan åklagaren besluta om begränsningar.
Det kan till exempel innebära att du inte får ringa eller skicka e-post, ta emot besök, läsa tidningar, lyssna på radio, titta på TV, Använda Internet eller ta emot besök. Du har inte tillgång till en mobiltelefon. Din offentliga försvarare kan ofta hjälpa dig med praktiska arrangemang eftersom du berövas din frihet. Besök under din tid som fånge kan du ansöka om att få besök eller samtal under din arrestering eller arrestering.
Åklagaren avgör om det tillhandahålls eller inte, annars är det frihetsberövande eller gripande, ansvarig för dina kontakter. Om ett besök eller konversation avbryts omedelbart och möjligheten till nya besök blir svårare. Beslutet att arrestera dig efter att du har gripits måste fattas av åklagaren senast tre dagar efter frihetsberövandet för att kunna fatta ett beslut om att begära dig själv.
Dagen du arresteras anses vara dag noll. Åklagaren lämnar in begäran till tingsrätten, som snabbt fastställer en förhandling för kvarhållandet. Domstolen beslutar sedan om du ska arresteras eller inte, och om åklagaren har rätt att förklara restriktioner. Domstolen meddelar också när åtalet kommer att inledas. Den ordinarie frihetsberövandet är 14 dagar. Det händer emellertid ofta att den preliminära utredningen inte kan slutföras inom den angivna tiden.
Detta kan bero på många olika saker, till exempel tekniska studier som tar lång tid, att det finns många vittnen att höra eller andra omfattande bevis som måste gå igenom. Om förundersökningen inte kan slutföras i tid kräver åklagaren att domstolen överväger gripandet igen. Om den misstänkte begär detta kommer domstolen att ansöka om förhandling. I regel gäller bevis i brottmålsdomstolen principen om kopia och den muntliga principen.
Detta innebär att domstolen endast kan basera sitt beslut på vad som framkom under huvudförhandlingen och att parterna och vittnena måste höras muntligt. Andra bevis utöver förhöret kan till exempel vara nöjda med mobiltelefoner, brottsplatsutredning eller fotografier för eventuella skador. De behandlade personuppgifterna inkluderar namn-och adressuppgifter.
Behandlingen av personuppgifter i det internationella registret regleras huvudsakligen av polisens behandling av personuppgifter inom området för Brottsdatalagen. Tillträdesförbudet i anmälningsregistreringen innehåller personuppgifter om den person som beviljats tillträdesförbud till idrottsavtal. Polisen behandlar personuppgifter för att förebygga, förebygga eller upptäcka brott mot tillträdesförbud.
Behandlingen av personuppgifter i registret regleras i huvudsak av polisens behandling av personuppgifter inom området för Brottmålsdatalagen. Register i DNA-profiler hos polisen, register med DNA-profiler som används för att jämföra och identifiera individer i samband med en brottsutredning. Dessa register kan också användas för att identifiera den avlidne och uppfylla skyldigheter som följer av internationella skyldigheter.
Detta innebär att DNA-profiler från misstänkta och dömda jämförs med spår från brottsplatser, misstänkta och dömda i DNA-register i andra länder. Förutom DNA-profiler beaktas också namn och personnummer eller födelsedatum i registren. Dessutom övervägs informationen, i vilket fall uppgifterna har samlats in. Enligt lag kan personer som skäligen misstänks för brott som kan leda till fängelse sökas, begäras och registreras i DNA-register.
Även personer som inte är misstänkta för brott, till exempel målsägandena, men där DNA-profilen är viktig för utredningen, kan testas enligt samma lag. De begärs inte eller läggs till i DNA-registret, utan jämförs endast med DNA-profiler i det fall då salivprover togs, de så kallade topparna. Eftersom DNA-registret innehåller personuppgifter regleras behandlingen av svenska DNA-register i behandlingen av polisens personuppgifter inom området Straffdatalagstiftning.
Polismyndigheten har tre register med DNA-profiler för kriminella ändamål. Dessa är utredningsregistret, DNA-registret och spårregistret. Utredningsregistret i utredningsregistret registreras DNA-profiler och uppgifter från personer som är skäligen misstänkta för brott som kan leda till fängelse. Personen var också tvungen att lämna in ett DNA-test i enlighet med Testkoden 28 kapitel 28.
Registret kan också innehålla information om vem som använder DNA-analys, samt fall och brottskoder. DNA-profilen och informationen raderas ur utredningsregistret när personen inte längre är misstänkt för något brott. Om en person döms för ett brott flyttas DNA-profilen och informationen i DNA-registret. DNA-registret DNA-registret har registrerat DNA-profiler från personer som har dömts till annan böter än böter eller har godkänt ett brott som gäller ett villkorligt beslut.
Personen var tvungen att lämna in ett DNA-test i enlighet med kapitel 28 i Rättegångskoden. Uppgifter i DNA-registret raderas när en person inte längre finns i polisens nedladdningsregister. Om en person misstänks för ett nytt brott flyttas DNA-profilen och uppgifter om utredningsregistret. Spårregistret registrerade DNA-profiler från spår på brottsplatsen som inte gav ett slag mot personen.
Registret kan också innehålla information om det fall där profilen utvecklades och Brottskoden. När man söker efter ett register blir slaget mot en person, DNA-profilen tas bort från spårregistret. DNA-profiler från spår som inte gav ett slag mot en person raderas i de flesta fall efter 30 år, beroende på vilket brott det är relaterat till. För brott som inte har en preskriptionstid, såsom mord och terroristbrott, förblir DNA-profilen i spårregistret i 70 år innan den raderas.
Rätt att begära utvinning av registret, du har rätt att veta om din DNA-profil är registrerad i utredningen eller i DNA-registret. För att begära utvinning av registret, fyll i formuläret för att begära information om behandlingen av personuppgifter och skicka det till Polismyndigheten. Polismyndighetens register över fingeravtryck och signaluppgifter är register med fingeravtryck, ansiktsbilder och signalelement som används för att jämföra och identifiera personer i samband med en brottsutredning.
Detta innebär att fingeravtryck från misstänkta och dömda jämförs med fingeravtryck i register i andra länder. Förutom fingeravtryck, fotografier och signalelement beaktas också namn och personnummer eller födelsedatum i registren. Fingeravtrycks - och signalregistret innehåller information om personer som misstänks eller dömts för brott. Även de som har fingeravtryck i en särskild kontroll av en utlänning, eller en person som dömts för brott i ett annat EU-land, finns i registren.
Behandlingen av personuppgifter regleras i huvudsak av polisens behandling av personuppgifter inom området för Brottsdatalagen. Fingeravtrycksregistret. Polisens Fingeravtrycksregister innehåller ett fingeravtryck, kallat datum varje dag, som upptas av stöd från förstainstansrätten, Kapitel 28 och lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.
Det finns vanligtvis utskrifter från tio fingrar och från Palmer. Information i fingeravtrycksregistret raderas när en person gallras på grund av misstanke och belastningsregister. Polisen kan också ta fingeravtryck och fotografier med stöd av utlänningslagen, Kapitel 9 XX 8. Detta är Migrationsverket, som är för fingeravtrycksregistret och bilder tagna med stöd av sektionen.
Polisen registrerar och övervakar uppgifter i och mot Migrationsverkets register. Nationella sökningar i fingeravtrycksregistrering av nyligen absorberade datum utförs av kvalitetsgranskade och sökte mot befintliga platser i polisens fingeravtrycksregister för att se om en person har haft en fingeravtryckssökning daterad tidigare och om informationen i sådana fall är konsekvent.
Nyligen absorberade datum söks också i polisregistret.Då kan det vara en så kallad retroaktiv träff, vilket innebär att ett eller flera oidentifierade spår kan identifieras tack vare en nyligen daterad nuvarande person. Fingeravtrycksspår från brottsplatsen finns mot polisens fingeravtrycksregister. De kan också jämföras med personer som inte ger eller måste registreras i fingeravtrycksregistret om det behövs för att utreda brott som kan leda till fängelse.
Dessa människor jämförs sedan endast med spåren i det aktuella fallet.