Varför gör du lika sportövervakning? Vi vill förhålla oss till alla som älskar sport och sportjournalistik, och då krävs lika tillsyn för både elitkvinnor och män.
Då är jämställdhet en offentlig stiftelse i Sverige, män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi tycker att detta också bör ses i vår sportobservation. Hur började det hela? Då satte vi upp ett mål att endast 20-25 procent av våra idrottsidrotter som kändes ogrundade, både för oss som medieföretag i public service och för vår idrottspublik.
Hur arbetade du? Att ständigt påminnas om 50-50-målet är viktigt, annars faller du lätt in i de gamla hjulspåren. Mätningen av utbudet är också central. Redan från början mätte vi antalet manliga och kvinnliga inslag i Sportnytt och Sportspegeln, samt våra inlägg på sociala medier, men nu är vi mycket mer avancerade. Vi mäter inlägg i sociala medier, vi mäter antalet livesändningar, vi mäter antalet manliga och kvinnliga artiklar på en sportsajt och hur artiklar besöks, och vi arbetar aktivt med att ha en redaktion med flera olika nätverk och perspektiv idag, Vi är 55 idag procent av männen och 45 procent av kvinnorna.
Kan du ge exempel på de åtgärder du har vidtagit? Under de senaste åren har våra journalister fått nya nätverk för att hitta fler dammar. Vi förhandlade fram avtal för att få tillgång till fler bilder och resultat med atletiska kvinnor, vi förvärvade nya sporträttigheter och hjälpte till att ändra sportevenemang - för att nämna några. Vi har också förändrat vårt sätt att tala i våra sändningar.
Till exempel talar vi nu ofta om herrlandslaget eller damlaget i fotboll. Tidigare pratade vi förmodligen bara om fotbollslaget, och då var allt baserat på det faktum att det handlade om herrar, för herrar har alltid varit normen. Vilka problem har du stött på? Vi vill visa TV-foton och videor för vår publik, och när det gäller herrsporter finns det mer, men tillgängligheten av foton med damsporter har varit begränsad.
Då är scheman för damspelen också ett problem, de spelar färre matcher och ofta på helgerna när tävlingen är som störst. Tradition, kultur, dåliga nätverk och kontakter var också utmaningar som vi var tvungna att klara av på vägen. Vad har du uppnått? Idag har vi mer av våra egna nyheter, sänder mer direktsänd sport och släpper fler historier jämfört med tidigare.
Vi Citeras dagligen av andra medier, och under denna period har vi ökat trafiken till SVTSPORT. Vi vann också tittare som tidigare var trötta på sporttäckning ensam. Sedan dess har redaktionen också vunnit flera länkar till en annan webbplats. Sport och sportjournalistik var i antiken för män. Chris Härenstam, som är en av bidragsgivarna till boken, hoppas att hans text kommer att vara tankeväckande för alla som kommenterar direktsänd sport.
Lyssna och titta på Chris, här är en länk till en annan webbplats. Länk till en annan webbplats. Hur går det för SVT idag jämfört med när arbetet startade? I samband med dagens lansering undrar vi hur det ser ut idag för SVT Sport jämfört med när vi började jobba och håller med Ola Branholm, som jobbat med detta på SVT Sport i många år. Hur ser du på jobbet idag sex år senare?
Naturligtvis är detta något som ingen kommer att ifrågasätta, åtminstone inte öppet.
Då är det ett konstant problem. Vi har mycket personalomsättning, och nya reportrar kommer ofta med bakgrunder från andra redaktörer där frågan kanske inte är så prioriterad. Då är det viktigt att vi blir mer erfarna och sätter kultur på varje dag. Det visade sig vara rätt på våra siffror. Nu är frågan återigen en högre prioritet-och den syns också på ritningarna. Februari är den tredje av 37 hektiska månader sedan vi hade mer än 50 procent av kvinnorna i sport på Sportnytt och Sportspegel.
Vi hade ett uttalat procentmål - hur långt kom vi till det? Men inte totalt. Det är uppenbart att på vintern, när skidåkning har en mycket stor inverkan, når vi ganska ofta, men i andra perioder, när till exempel motorsport, hockey och fotboll dominerar mer, är det svårt. Vi hade en enorm nedgång förra året, men vi växte upp igen. Men det är inte bara sekunder och rader i körning och artiklar på webbplatsen.
Det är precis som att utvärdera nyheter, likvärdiga händelser, lika höga. Om Lina Herzig utvärderar Juventus borde vi ha samma kontroll och övervakning på samma sätt som när Dejan Kuluseveski, på det här området tror jag att vi gör steg hela tiden. Har vi granskat arbetet på något sätt genom åren, och i så fall varför? Vi måste anpassa oss till verkligheten.