Land med bäst vård

Till exempel känner de att de är mer involverade, får mer hjälp med samordning och får mer vårdinsatser än de som bara har en vanlig tid.

Faktorer som ålder, hälsa och utbildning påverkar starkt människors upplevelse av att ta hand om dem. Till exempel har personer med kroniska sjukdomar eller lägre hälsa, bedömda som helhet, i allmänhet den värsta erfarenheten av vård.

För dig som söker den bästa sjukvården i världen har vi sammanställt en lista.

Personer med en andra examen har bättre erfarenhet av omvårdnad jämfört med personer som har en kortare utbildning inom flera områden. De få svenska patienter som har fått prata med någon som är engagerad i vården om sin psykiska hälsa att de har fått stöd eller annan behandling. Vi ger följande rekommendationer: Regeringen och regionerna bör arbeta för att öka andelen fasta hälsokontakter i befolkningen, särskilt med tanke på att detta bygger på behov och fördelar och samtidigt motverkar omotiverade skillnader i sådan tillgång mellan staden och glesbefolkade områden.

Regeringen och regionerna bör också arbeta tillsammans för att införliva detta mål fortlöpande, utvärderas och övervakas. Regeringen måste förbättra förutsättningarna för att följa jämlik vård. Regionerna ska arbeta för att få kontakt med information och erbjuda fler som behöver stödsamtal och annan hjälp vid psykisk ohälsa. Regeringen och regionerna bör ytterligare stärka samordningen av information mellan vårdgivare.

Myndigheten för Vårdanalys har genomfört den svenska delen av undersökningen under flera år.läkarnas syn på hälso-och sjukvården och befolkningen undersöktes. Moderna metoder för att mäta och jämföra kvaliteten på sjukvården i olika länder har sina nackdelar. Försök att mäta hur väl det är möjligt att minska dödligheten som kan undvikas, vilket endast har utförts i höginkomstländer.

Tuberkulos, diarre hos barn, cancer, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och biverkningar av medicinsk behandling är bland de villkor som ingår i kartläggningen. Ett index med en skala från 0 till, Haq, tillgång till hälsa och kvalitet, användes för att visa resultatet för dessa indikatorer. I undersökningen skapades data för denna period för länder som territorier som Grönland.

Under dessa 25 år har HAQ-indexet förbättrats avsevärt per land. Medelvärdet på indexet har ökat från knappt 41 år under åren till knappt 54 år. De största framstegen under året gjordes i Sydkorea, Turkiet, Peru, Kina och Maldiverna.

Kolumn 5 visar vilket land som har bäst resultat i jämförelsen.

Globala skillnader har ökat i flera år, Andorra, Island och Schweiz var högst upp på rankinglistan. Dessa länder behöll toppositionen tills deras indexvärden var 95, 94 respektive Sverige, på fjärde plats i båda fallen med HAQ-indexet på 90, en ökning med 10 enheter från åren delades fjärde med Norge. Även om hälso-och sjukvården presterar bättre totalt sett har de globala skillnaderna ökat om man tittar på klyftan mellan länderna med det lägsta och högsta HAQ-indexet vid en given tidpunkt.

I år var gapet knappt 62 indexenheter.